Minns knappt hur jag brukade blogga, det är ändå fyra månader sedan senast. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess.
På självaste nationaldagen blev jag döpt. Då fick jag ett namn + vatten på frisyren. Och jag blev medlem i kyrkans klubb. Det var roligt. Jag fick heta Moa även efter dopet. Moster Sarah är min gudmor. Fidde är min gudfar. Det var roligt med dop.
Japp. Nydöpt och vacker.Men då mitt i allt, stormade morsan o farsan fram till altaret och gav varandra ringar och plötsligt var det inte längre bara jag som fick uppmärksamhet. Dom skulle visst gifta sig på min dopdag också. Fast det var hemligt och ingen visste om det förrutom prällen, och gissa om släktingarna gapade stort i kyrkobänkarna.
Det var så vackert att jag själv nästan fällde en tår. Därefter följde en grymt trevlig fest i Mo med käk och dans långt in på småtimmarna. Ja! nog om det, vad hände sen. Midsommar tror jag visst.Midsommar firade jag med morsan, farsan och Hanna på berget i Stockholm. Det var attans trevligt. Det åts sill och grillades på balkongen och jag fick vara med nästan hela kvällen.
Någon vecka efter midsommar packade morsan och farsan in mig i bilen och vi drog söderut. Först var vi i Mo, sen i Halmstad, sen i Björboholm, sen i Halmstad, sen i Björboholm, sen i Halmstad...sen...tja...ni fattar, det var ett himla resande fram och tillbaka, hit och dit. Men det var trevligt som farbror Fidde brukar säga. Här är ett axplock bilder.
I Frösakull var det skönt. På morgonen fick man alltid åka vagn med farmor, farfar o vargen. Alltså, det var ju bara jag som åkte i vagnen...ni fattar. Man behövde inte ens byta om från pyjamas. Det var toppen!
Äntligen blev jag stor nog att smaka på riktig mat....potatis!
Kusin Henrys dop.
Nej oroa er inte, det är inte morsan som testat sitt nya läppstift på mig, det är ju bara jag som käkat blåbär ju.
Sen åkte vi flygmaskin till England. Där fick man gå på bröllop och jag fick träffa min morfar för första gången. Han bor nämligen där. Alltså i England, inte på bröllopet. På bröllopet fick jag mer uppmärksamhet än brudparet!
Sen drog morsan o jag till Mo igen med Kusin Henry o faster Sofie för att vakta vargen en vecka medan farmor o farfar var bortresta.
Henry och jag bildade en egen klubb. En hemlig klubb. Grötklubben.
Ett tåg i allmänt språkbruk, är ett eller flera järnvägsfordon som är sammankopplade och uppför sig som en enhetlig farkost. Festligt! Och nu har jag åkt i en sådan farkost. Ganska glassigt måste jag säga. Jag kunde sträcka ut i min alldeles egna sovkupé och njuta av ett vackert landskap genom rutan:
Fem bullar och tre läskeblask senare nådde vi Göteborg. Tog oss direkt vidare till Hising Island där moster Sarah bor. Sarah har ett fint rosa hårspänne. Ett sådant önskar jag mig. Vi började givetvis hänga direkt:
På fredagen var det ap-varmt väder. Jag och mamma rullade runt på stan och träffade folk. Lunchade med mammas kompis Anna (numera) Heilmann. Efter lunchen slog vi läger i en park nära kanalen. Där pustade vi ut. Morbror Rob dök upp som gubben i lådan och morsade en snabbis. Sen blev det ännu varmare, bugattin kändes som en masugn, damit! Mamma fixade. Tjackade en parasoll till mig:
På kvällen hände det saker. Shake down på Ramberget. Ramberget är en skitstor sten som man kan gå vilse på. Jag har aldrig sett något mäktigare, t.o.m fetare än berget som jag bor på hemma i Stockholm. Jag, mossan, moster Sarah och Johan (mosters kille. Smålänning precis som farsan. Nästan lika stark. Bra grus i honom. En redig karl) packade en massa juste käk och fixade värsta grillpartyt:
Bild på mig och mamma när vi klättrat upp på toppen:
Johan och jag hade mycket att prata om. Resistans, reaktans och impedans. Fysikaliska fenomen. Elektromagnetism. Typ. Här umgås vi:
Mitt i allt kom Moa på besök. Moa är en tant som är söt som är en kompis till moster Sarah. Inte nog med att hon har ett gudabenådat namn, hon var himla snäll och ville veta allt om hur det gick till när jag flyttade ut ur mammas mage. Moa hade med sig sonen Salvador (OBS inte min son alltså). Han kunde redan gå och prata. Blev lite avis. Här är jag i Moas knä tillsammans med moster Sarah:
Lördag innebar resdag. Resa till Björboholm. Där bor mormor, bonusmorfar Roffe och morbror Robin samt en pluton katter. Gött att komma dit. Perfa ställe för bäbisar som jag. Knappt inga bilar. Gräs, vatten och bra klätterställen så långt ögat når! Undrar om det är här som den där 100-fotaren ligger? Här ska jag nog fira lite semester senare i sommar. Mormor och Roffe dukade upp en västkustinspirerad middag på kvällen; palt och lingondricka. Nä, kom igen, Moa skojjar. Skiter björnen i skogen? Självklart fick vi räkningar och vitt vin. Det äter man när man är på västkusten. Något annat vore kriminellt. Moa judges; 5+ Grymt gott med räkningar mormor, det vill jag ha fler gånger!
Här har morbror Rob vaktpass. Han vaktade mig från det läskiga sjöodjuret i Mjörn som bor vid sjöns östra strand:
Vi gick på tur också, jag, mamma och mormor. Mormor fick köra mig. Jag tror att hon gillade det skarpt:
Mamma är ändå den bästa jag vet. Jag är som ett frimärke på henne, men det är ju för att hon e så go enna. Luktar gott gör hon också. Jag älskar dig mamma!
